Ankarsrum Assistent Original: 40 satser lussekatter, vörtbröd och pepparkaksdeg

Den 12 december förra året, klockan halv elva på kvällen, stod jag i köket i Majorna med saffran under naglarna och en KitchenAid som höll på att gå över kanten på diskbänken. Degen till 120 lussekatter var för tung för den. Maskinen hoppade, motorn luktade varmt och min man höll fast den med båda händerna medan han tittade på mig som om jag hade bett honom hålla i en tvättmaskin under centrifugering.

Någon gång under den kvällen bestämde jag mig. Inför nästa jul skulle jag testa den maskin som min mormor hade, som min svärmor fortfarande har, och som halva Sverige pratar om varje advent: Ankarsrum Assistent Original.

Jag lagade lunch på restaurang i femton år och lagar skolmat i dag. Jag är van vid stora satser och vid degar som inte förlåter något. Så jag lånade en Ankarsrum redan i december, bakade hela julbaket i den, och har fortsatt i september och oktober. Totalt 40 satser, och jag har mätt temperaturen på varenda deg.

Varför den ser så annorlunda ut

De flesta köksmaskiner fungerar på samma sätt. Motorn sitter i ett huvud ovanför skålen, och degkroken snurrar runt i skålen i en planetrörelse. Ankarsrum gör tvärtom. Motorn sitter i foten, och det är skålen som snurrar.

I skålen står en arm med en räfflad degvals och en degkniv, en sorts skrapa. Valsen pressar degen mot skålens kant, kniven skär loss den och vänder den. Det liknar mer hur en bagare arbetar med händerna än hur en vanlig maskin gör.

• Skål: 7 liter rostfritt stål, med plats för upp till 5 kilo deg enligt Ankarsrum.
• Motor: märkt med 1 500 watt, placerad lågt i foten.
• I kartongen: degvals, degkniv, degkrok, en vispskål i plast med två ballongvispar, och en timer som stänger av motorn när tiden är slut.
• Garanti: sju år på motorn.
• Tillverkad i bruksorten Ankarsrum i Småland. Maskinen började säljas 1940, då under Electrolux namn.

Att den är byggd så här märks på två sätt. Tyngden sitter lågt, så den står stilla. Och skålen är öppen uppåt, så du kan hälla i mjöl, smör och russin medan maskinen går. Det låter som en detalj. Den sista kvällen innan Lucia är det skillnaden mellan att ha kontroll och att ha mjöl i taket. Men jag måste vara ärlig om hur första satsen gick.

Lussekatterna: 120 bullar i en sats

Min saffransdeg är inte snäll. Den har kvarg, mycket smör och ägg, och den är lös och kladdig ända tills den plötsligt inte är det. För 120 lussekatter använder jag 2,4 kilo vetemjöl, och den färdiga degen väger 4,2 kilo. Det är nära gränsen för vad Ankarsrum själva anger.

Jag mätte tre saker i varje sats. Degens temperatur direkt efter knådning, med en sticktermometer i mitten. Tiden tills degen klarade fönstertestet, alltså gick att dra ut så tunn att ljuset syntes igenom utan att den sprack. Och om maskinen flyttade sig på bänken.

Degtemperaturen är det jag bryr mig mest om. En jästdeg trivs bäst runt 26 grader. Blir den varmare än 28 börjar smöret läcka ut och bullarna blir platta och feta. Ankarsrum höll sig under 27 grader även i den största satsen, för degen värms inte av friktion på samma sätt som när en krok mosar den.

Smöret lade jag i bit för bit genom den öppna skålen medan den gick. Det är så vi gjorde i restaurangköket med den stora degblandaren, och det är så en saffransdeg blir blank och seg i stället för fet. Med en maskin där huvudet sitter över skålen måste du stänga av, lyfta, lägga i och starta igen.

Min dotter Elsa formade hälften av bullarna. Hon påpekade att degen var lättare att rulla än förra året, och hon hade rätt. Den var jämnare och kladdade mindre mot bänken. Sedan påpekade hon att hon borde få betalt per bulle. Där var vi inte överens. Lussekatterna var ändå den enkla delen. Vörtbrödet var nästa steg.

Vörtbröd: den klibbiga degen som brukar vinna

Vörtbröd är julens jobbigaste deg. Den har rågmjöl, vört, sirap och kryddor, och rågmjöl gör degen tung och klibbig på ett sätt som vetemjöl aldrig gör. Den fastnar på kroken, på händerna, på allt. Med handknådning brukar det sluta med att jag tar till mer mjöl än receptet säger, och brödet blir torrt.

Här bytte jag valsen mot degkroken, som Ankarsrum själva rekommenderar för rågdegar. Jag körde sex satser med två limpor i varje. Degen fastnade inte på kroken en enda gång. Den drogs runt i skålen, slogs mot kanten och släppte. Jag behövde inget extra mjöl, och limporna var saftiga en vecka efter bakning.

Det tog ungefär åtta minuter på medelhög fart. Motorn blev ljummen men aldrig varm, och lukten av het motor som jag minns från förra julen kom aldrig. Jag mätte ljudet till 64 decibel på en meters håll, ungefär som en diskmaskin i gång. Och sedan kom den deg som skiljer köksmaskiner åt.

Pepparkaksdegen som inte ger med sig

Pepparkaksdeg ska vara fast. Smör, sirap, socker och kryddor kokas eller smälts, sedan arbetas mjölet in, och degen vilar en natt i kylen. Det sista steget, när mjölet ska in, är där många maskiner börjar knaka. Degen blir som modellera och vägrar röra sig.

Jag gjorde fyra satser med 1,2 kilo mjöl i varje. Med degkroken arbetades mjölet in på fyra minuter. Maskinen saktade inte in märkbart, och jag kunde hålla handen på foten utan att den kändes varm. Jag gjorde också något jag inte rekommenderar: tog ut en kall deg ur kylen nästa dag och körde den en minut till för att göra den smidig. Det gick, men det är inte nödvändigt.

"Den där har ingen aning om att den jobbar." Sevda, min kollega från skolköket, när hon hjälpte till med pepparkakorna

Sevda har lagat mat åt sexhundra barn om dagen i tjugo år och är inte lätt att imponera på. Hon har en stor industriblandare på jobbet och en billig maskin hemma som hon kallar "leksaken". Efter pepparkakorna frågade hon vad Ankarsrum kostade, och sedan sa hon ingenting på en stund. Det tolkar jag som ett gott betyg. Men en bra maskin är alltid bra i förhållande till något annat.

Mot KitchenAid på samma bänk

Jag har haft en KitchenAid Artisan i elva år. Den är fin, pålitlig och bra på det mesta. Under hösten körde jag samma tre degar i båda maskinerna sida vid sida, med samma recept och samma mjöl.

Siffrorna säger det jag redan anade efter förra julen. KitchenAid är bättre när mängden är liten och jobbet är lätt. Ankarsrum vinner så fort degen blir tung, stor eller blöt. Med den dubbla lussekattssatsen gick KitchenAid upp till nästan 29 grader i degen, och då märkte jag på bullarna att smöret hade börjat släppa.

Min man stod och höll i KitchenAid igen, precis som förra julen. Den här gången skrattade han, för han kunde se Ankarsrum stå helt still bredvid. Han sa att han äntligen förstod vad jag hade tjatat om. Jag sa att det var tolv månader för sent. Så långt det positiva. Nu till det som skaver.

Det den inte är bra på

Ankarsrum är byggd för deg, och det märks när du ber den om något annat. Vispskålen i plast har två ballongvispar som snurrar medan skålen står still. Grädde och hela ägg går fint. Men två äggvitor till en maräng blev en kamp, för vispen nådde inte ner till den lilla mängden i botten. Med fyra äggvitor gick det bättre. Tre saker till du ska veta innan du köper:

• Inlärningen. Valsen, kniven och armen är ovana. Mina fyra första satser var sämre än med KitchenAid. Från sats fem var det tvärtom.
• Små satser. Under 500 gram mjöl får valsen dåligt grepp och lite mjöl kan ligga kvar i botten. Skrapa ner med en slickepott.
• Platsen. Den är lägre än KitchenAid och ryms under de flesta överskåp, men armen sticker ut åt sidan. Mät bänken först.

Den har också en vana som min man kallar "slängarmen". Om du inte låser armen ordentligt kan den svänga ut när degen blir fast. Det hände mig en gång, och en näve mjöl hamnade på golvet. Lås armen. Varje gång. Och fundera på var den ska stå.

Disk och plats i ett litet kök

Mitt kök i landshövdingehuset är smalt, och varje maskin på bänken måste förtjäna sin plats. Ankarsrum är lägre än de flesta köksmaskiner och ryms under överskåpen, men armen gör den bredare än den ser ut på bild. Räkna med en bit över 40 centimeter i bredd när armen sitter på. Den väger så mycket att jag inte lyfter fram den från skafferiet för en enkel sats, så hos oss står den framme från november till januari och flyttar in i skafferiet resten av året.

Disken är enkel om du är snabb. Skölj valsen, kniven och kroken direkt efter att degen är ute, innan den hinner torka. En torkad saffransdeg sitter som lim i räfflorna på valsen, och det lärde jag mig efter sats två. Skålen diskar jag för hand eftersom den är stor, men den är slät inuti och har inga hörn där deg kan gömma sig. Allt var rent på fem minuter, vilket är mindre än vad det tar att skrubba bort deg från en bänk efter handknådning. Den sista frågan är vad allt det här ska få kosta.

Vad den ska kosta i Black Week och till jul

Just nu, i oktober, kostar Ankarsrum Assistent Original runt 7 190 till 7 990 kr beroende på färg och butik. Paket med extra tillbehör som köttkvarn eller pastaset ligger runt 9 500 till 11 000 kr. Årets Black Friday är fredagen den 27 november, men Ankarsrum hör inte till de märken som sänks mest. Oftare följer det med ett tillbehör på köpet.

Som julklapp är den stor, både i pris och i kartong. Den passar den som redan bakar mycket och har tröttnat på en maskin som vandrar. Ge den inte till någon som mest vispar grädde och bakar muffins, för då blir den en dyr prydnad. Och lägg gärna med en sticktermometer. Den kostar runt hundra kronor och lär dig mer om deg än någon kokbok.

Rätt maskin för ditt kök?

Tre andra maskiner att jämföra med

• KitchenAid Artisan 5KSM185: bättre på små mängder och vispning, och snyggare för många. Klarar inte stora degar lika lugnt.
• Kenwood kMix: billigare planetmaskin som klarar vanliga bullsatser bra.
• Bosch MUM Serie 4: enkel och prisvärd för den som bakar ibland och mest vill slippa knåda för hand.

Alla tre, plus Wilfa Probaker, ingår i vårt större test av köksmaskiner för bakning, som ligger bland våra pågående tester. Hur vi mäter degtemperatur och kör samma recept i alla maskiner står på sidan så testar vi. Och efter bakningen behöver du kaffe. Min kanna står bredvid Ankarsrum och har sin egen recension: Moccamaster Optio efter 300 koppar.

Mitt omdöme efter 40 satser

Ankarsrum är den första köksmaskin jag har haft som beter sig som en erfaren kollega i stället för som en hjälpreda som måste passas. Den tar en 4-kilos saffransdeg, en klibbig vörtbrödsdeg och en betongtung pepparkaksdeg utan att flytta sig eller bli varm. Och den håller degtemperaturen där jästen vill ha den.

Den kräver att du lär om. Valsen är ovan, vispskålen är svag på små mängder och priset gör ont. Men de första fyra satserna var den enda tiden jag saknade min gamla maskin.

I år bakar jag lussekatterna den 11 december i stället för den 12. Inte för att jag behöver, utan för att jag kan. Och min man har lovat att han ska ägna kvällen åt något annat än att hålla fast en köksmaskin.

Vanliga frågor om Ankarsrum Assistent Original